salt vs is

I Umeå är det natt redan klockan tre på dagen och jag trevar i mörker på nersaltade vägar med döende isfläckar på. Även jag har små isfläckar. På min identitet säger kurslitteraturen.Om livet nu är en svinstia borde jag väl köpa mig lite Ajax allrengöring med vaniljdoft o skrubba bort allt med. Men jag vill bara tända stearinljus, gråta över mina fläckar och krypa i ide. Kanske, om jag tillåter mig själv, kanske tänka på sommarnätter med syrener och älskade par som aldrig går och lägger sig och han som andas mot min nacke i vita lakan med fågelkvitter utanför fönstret. För i nattsvarta dagar är det en destruktiv men effektiv livlina, när jag går där på de nersaltade oändliga gatorna som kallas vägen hem.



Slagsmålsklubben och vapnet i mitt hjärta!